Händer sträcker sig mot varandra och bildar en ring.

Delegationens ledamöter

Tomas Kåberger, ordförande

Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap..

Annika Helker Lundström, vice ordförande

Vice ordförande Annika Helker Lundström.

Annika Helker Lundström har lång erfarenhet av arbete kring miljö, återvinning och klimat. Hon är styrelseordförande i IVL, Miljömärkning Sverige AB, Återvinningsindustrierna samt forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption. Dessutom är hon hedersdoktor i Hållbar Utveckling vid Mälardalens högskola.

Annika Helker Lundström har tidigare varit vd på Återvinningsindustrierna och Svensk Vindenergi. Hon var även huvudsekreterare i Kemikommittén som lade grunden för EU:s förordning kring kemiska ämnen, Reach.

Vad kan du bidra med som delegat?
Framför allt min långa och breda erfarenhet. Jag har arbetat med frågor om miljö och klimat sedan 1986; startade Återvinningsindustrierna 1998 och fram till idag har jag följt frågorna genom mina uppdrag i näringslivet och i Regeringskansliet. Under en tid var jag också nationell miljömålssamordnare. Tillsammans ger mina erfarenheter en bra överblick över det vi ska arbeta med i delegationen. Jag är i grunden ekonom och det ger också en extra dimension till mitt arbete.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Det allt större intresset för frågor om återvunnen råvara och cirkulär ekonomi. När jag började arbeta med frågor om återvunnen råvara på 1990-talet var intresset lågt. Nu ser jag till och med tv-reklam för märken som framhåller att deras varor är gjorda av återvunnen råvara.
Proppen har gått ur och samhället börjar förändras i en riktning som jag tror är rätt. Men jag vet av erfarenhet att det tar tid och att det gäller att vara uthållig och envis.

Anna Graaf, ledamot

Anna Graaf har varit på White Arkitekter i 21 år och haft rollen som hållbarhetschef sedan 2012. Hon har länge arbetat med frågor som rör miljö, klimat och cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetssektorn och varit med på den långa föränderliga resa inom hållbar utveckling som arkitektbranschen varit med på. White var tidigt ute med att sätta Whites Färdplan Klimat 2030 med missionen att med arkitekturens kraft driva omställningen till ett hållbart liv.

Vad kan du bidra med som delegat?
Hela byggsektorn har stor miljö- och klimatpåverkan där mycket material används och stora mängder avfall genereras. White involveras tidigt i ett projekt och tar ansvar för materialval genom hela kedjan. Vi vill försöka bidra till att lösa knutarna och förenkla arbetet i omställningen mot en cirkulär ekonomi. Några exempel på detta är att befintliga material inte ses som avfall vid rivning eller ombyggnad utan som en råvara och resurs som kan återbrukas eller återvinnas. Men idag är nya material ofta billigare än återbruk och det kan behövas ekonomiska incitament som stöttar den utvecklingen. Det behövs också andra typer av tjänster, t ex demonterare istället för rivare och fler hantverkare. Det behövs också bättre kompetens inom upphandling kring området cirkulär ekonomi.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Det bästa för miljön och klimatet är trots allt att inte bygga alls och det har blivit mycket större fokus på att ta vara på de byggnader som redan finns, genom ombyggnad och påbyggnad. Det är också större fokus på hur vi använder byggnaderna och möjligheter att samutnyttja ytor. Inom inredning händer det mycket och vi utgår alltid från att det finns möbler som går att återanvända och fixas till. Nyligen hade vi en kund som ville köpa allt nytt, men genom övertygelse och ett starkt designkoncept slutade det med att 75% återbrukades. Det finns också nya tjänster för att hyra möbler istället för att köpa och äga själv.

Grundläggande för att åstadkomma en omställning till en mer cirkulär ekonomi är att samhället ändrar attityd och beteende från att alltid tänka nytt och istället ta vara på det som redan finns. Vi märker att det sakta är på gång och det ger oss även nya typer av designutmaningar.

Vad önskar du att Delegationen har uppnått de närmsta åren?
Jag önskar att det blir tydligare klimatkrav för byggnader och varor, ökad andel återvunnen råvara i produkter och att vi har bidragit till ekonomiska incitament som stimulerar till en mer cirkulär ekonomi, för såväl produkter som tjänster. Klimat och cirkularitet hänger ihop ochmed klimatkrav på byggnader kan efterfrågan på återbruk eller återvunnen råvara öka, eftersom det ofta har lägre klimatavtryck än nyproducerade varor. Här kan det behövas ekonomiska styrmedel så att det även blir ekonomiskt attraktivt med återbruk.

Anders Kärrberg, ledamot

Anders Kärrberg.

Anders Kärrberg är företagsstrategi- och hållbarhetschef på Volvo Cars. Han har en ingenjörsexamen från Chalmers och började sin karriär som konstruktör på Volvo Lastvagnar för 35 år sedan. Därefter har han, bland annat arbetat som hållbarhetschef för AB Volvo, och varit ansvarig för Government Affairs inom Volvo Cars.

Vad kan du bidra med som delegat?
Cirkulär ekonomi är ett av våra strategiska områden inom Volvo Cars och vi har redan tagit fram både små och stora exempel på hur den kan fungera. Så jag har praktisk erfarenhet av hur man ska få det att hända. Jag har också internationell erfarenhet efter att ha arbetat med Kina och EU.
Det krävs samarbete för att det ska fungera; med leverantörer av råmaterial, konstruktörer och tillverkare till efterbehandling.
Det behövs därför en central kraft som har överblicken och som vet vad som krävs, och det kan vara delegationens roll.


Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Bilindustrin är under stort tryck eftersom vi använder mycket material och det finns krav på att vi ska bli mer cirkulära. Inom EU konsumerar tex bilindustrin 10 procent av all plast, men endast 5 procent är återvunnen.
Vi tittar också på hur vi kan demontera bilar och hur vi kan använda oljor i gamla bilar till nya produkter. Biltransporter står för 9 procent av de globala koldioxidutsläppen och de måste minska.

Caroline Andermatt, ledamot

Caroline Andermatt har varit VD på Myrorna i över 10 år. Hon har tidigare lång erfarenhet inom kommunikation- och hållbarhetsområdet och ekonomi inom bl.a. ICA-koncernen som reklam- och varumärkeschef, vd och chef för ekonomiprocesserna.

Vad kan du bidra med som delegat?
Myrorna vill bidra till att öka den hållbara konsumtionen i Sverige genom att samla det som redan finns på marknaden. Det finansiella överskottet från Myrorna gör stor social nytta och går tillbaka till behövande i samhället. Det är en helt nya arena växer fram kring cirkulär ekonomi där Myrorna ställer om affären för att bli mer robust och långsiktigt hållbar.

Efter 11 år på Myrorna har jag stor erfarenhet av frågor inom hållbar konsumtion och second hand-branschen och vet vilka utmaningar, inte minst ekonomiska, som finns i alla steg i processen. På Myrorna är det många olika delar och discipliner som behöver fungera för att det ska bli ekonomiskt lönsamt och vi vet vilka pusselbitar som behövs för att skapa den långsiktigheten. Det är många olika kringaktörer som är involverade vilket innebär att jag har en förståelse för vilken typ av samverkan som behövs för att skapa positiva möjligheter i en komplex kedja. Helhetsyn, konsekvenstänk och förmåga till nya lösningar är viktigt tycker jag.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Det är positivt att viljan kring att arbeta gränsöverskridande för att lösa de komplexa utmaningarna som finns, har ökat. Om cirkulära initiativ och lösningar ska kunna utökas behöver lagstiftningen – som fortfarande gynnar linjära lösningar – ändras. Material behöver ses som resurser istället för avfall och där går vår bransch mot att fler vill ta plats på den cirkulära arenan. Det är också viktigt att omställningen inte blir beroende av statliga bidrag, då blir det svårt med långsiktig lönsamhet. Fast fashion-branschen behöver verkligen lägga om sina affärsmodeller – i hela värdekedjan – och inte bara göra justeringar som ser bra ut på ”ytan”.

Vad önskar du att Delegationen har uppnått de närmsta åren?
Jag hoppas att det inom kort kan tas fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för hur omställningen kan ske. Jag hoppas inte minst att Delegationen kan bidra till att utmana rådande strukturer och system som hämmar utvecklingen och bland annat hitta nya typer av styrmedel. Dagens samhälle är fortfarande uppdelat i ett silotänk och det behöver tas fram en bättre ”kartbild” för hur vi kan samverka för att omställningen ska bli möjlig på riktigt, på bred front.

Mattias Lindahl, ledamot

Mattias Lindahl har sedan mitten av 1990-talet forskat om miljödriven produktutveckling och är professor i produktrelaterat miljöarbete på Linköpings universitet. Han är även programchef på Mistra REES Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.vars uppdrag är att utveckla metoder, principer och riktlinjer för att möjliggöra resurseffektiva produkter, tjänster och affärsmodeller på vägen mot en cirkulär ekonomi.

Vad kan du bidra med som delegat?
Jag är utöver programchef på Mistra REES även ordförande den tekniska kommittén Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om cirkulär ekonomi inom SIS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som inom ramen för ISO tar fram ett brett paket av standarder kring grunderna inom cirkulär ekonomi. De kommer ge ett mycket efterfrågat ramverk för cirkulär ekonomi och förtydliga grundprinciperna det bygger på. Han har inom detta arbete aktivt varit med att ta fram definitioner och principer kopplat till begreppet cirkulär ekonomi. Det finns idag en otydlighet kring begreppet och det är viktigt med en standard och principer för vad som ingår. Det är också viktigt att Sverige inte skapar sina egnadefinitioner utan att det sker en harmonisering gentemot övriga länder.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
De senaste fyra åren har det skett en mognad hos företag som tydligare förstår att det finns ett affärsperspektiv kopplat till cirkulär ekonomi vilket ökar drivkraften att ställa om från en linjär affärsmodell till mer en mer cirkulär. Tidigare har man generellt inte tittat på värdet under användningsfasen – för produkter – där det finns möjlighet att exempelvis sälja funktioner och ta betalt för den nyttan. Övergången mot mer cirkulära affärsmodeller ger generellt också drivkrafter mot mer hållbara produkter som kräver mindre service och underhåll. Det ökar även intresset för att knyta kunderna närmre till företaget, att ha dialog med dem vilket ökar proaktiviteten och teknikutvecklingen framåt. Det finns fortfarande stora utmaningar med systemtrögheten kring det linjära tankesättet som tar tid att ändra på.

Vad önskar du att Delegationen har uppnått de närmsta åren?
Att regeringen tillsätter en utredning som utifrån ett brett perspektiv ser över lagstiftningen i syfte att identifiera delar av den som hindrar eller kan göras som för att bättre stimulera en mer cirkulär ekonomi. I regerings regleringsbrev till sina myndigheter bör de även ställa tydligare krav på att myndigheternas upphandling ska ha ett tydligt fokus en mer cirkulär och hållbar utveckling. Kraven bör ha tydligt fokus på t ex livslängdskrav och användningsfas och inte minst på den totala kostnaden, inte bara inköpskostnad utan även kostnader vid användning (t ex drift, service och underhåll). Om offentligheten genom sin upphandling, som årligen motsvarar cirka 900 miljarder kronor, tydligt går i främsta ledet så kommer det innebära en stor marknad och att fler företag vågar satsa på mer cirkulära affärsmodeller.

Mattias Philipsson, ledamot

Mattias Philipsson.

Mattias Philipsson är vd för Svensk Plaståtervinning Ab i Motala sedan 2018. Dessförinnan arbetade han under många år inom såväl energiutvinning som biogas på Svensk Biogas i Linköping AB och Tekniska verken i Linköping Ab, bland annat. Han har arbetat med dessa frågor både i Sverige och internationellt.

Vad kan du bidra med som delegat?
Framför allt med mina erfarenheter inom plaståtervinningsbranschen. Jag kan bidra med kunskap inom området till delegationen och i nästa steg till regeringen så att vi får bra beslut kring, till exempel, styrmedel som stödjer vår omställning.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Många aktörer på marknaden inser att cirkulär ekonomi handlar om att öka konkurrenskraften och om man kan öka cirkulariteten blir produkterna mera attraktiva för konsumenten. Det fina är att de ofta också blir mera kostnadseffektiva. Företagen inser att nu går tåget och om man inte är med så finns företaget kanske inte kvar på marknaden. Därför lyfts frågan allt högre upp i företagen.

Sofie Eliasson Morsink, ledamot

Sofie Eliasson Morsink.

Sofie Eliasson Morsink är sedan 2018 vd på Coca-Cola European Partners i Sverige och har från starten satt hållbarhet som en prioriterad fråga framåt. Sofie har lång erfarenhet av dryckesbranschen där hon bla innefattat ett flertal sälj- och markandsroller för Heineken i Nederländerna men även internationellt. Senast i rollen som försäljningsdirektör för de nordiska och baltiska länderna. Sedan våren 2020 är Sofie vice ordförande i Livsmedelsföretagen samt sitter i styrelsen för Returpack och Sveriges Bryggerier. Hon har en master i business från Uppsala Universitet.

Vad kan du bidra med som delegat
Det är en spännande tid där vi gemensamt behöver ställa om den linjära ekonomin till en cirkulär. Som en stor aktör har vi ett ansvar att bidra till denna omställning inom dryckesindustrin. I början av året skiftade Coca-Cola i Sverige hela vår lokalproducerade PET-portfölj till 100 procent återvunnen plast. Jag hoppas kunna bidra med våra erfarenheter från vår omställning och insikter till delegationens arbete.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Vi ser konsumenter som ställer allt högre krav på näringslivet rörande hållbar utveckling. För att vara fortsatt relevanta och konkurrenskraftiga behöver vi inom näringslivet vara aktiva i omställningen till en cirkulär ekonomi. Sverige har en enorm kraft och goda möjligheter att vara ledande inom detta område och bli förebilder för andra länder.

Tony Clark, ledamot

Tony Clark har en gedigen bakgrund med mångårig erfarenhet inom miljö- och klimatområdet och en lång meritlista. Han har bland annat arbetat som ämnesråd på miljö- och energidepartementet, som ambassadråd och chef för Sveriges miljöteknik- och CSR-center i Peking, varit general för konferensen Stockholm +40 samt varit ansvarig för utvecklingen av svensk och europeisk producentansvarslagstiftning.

Tony Clark blev i juni i år utsedd till vice ordförande i Municipal Waste Europé (MWE), en europeisk förening för nationella och kommunala avfallsorganisationer.

Vad kan du bidra med som delegat?
Min förhoppning är att ta med alla erfarenheter jag har och skapa förutsättningar för hur framförallt kommuner, i samverkan med näringsliv, akademi och civilsamhället, kan bidra till arbetet med den cirkulära ekonomin. Det händer oerhört mycket på avfallsområdet och vi ser bland annat en stor förflyttning uppåt i avfallstrappan (den s.k. ”avfallshierarkin”), där det förebyggande arbetet med att minska uppkomsten av avfall har ökat. Här behövs utökad samverkan mellan olika sektorer där var och en bidrar med sin expertis för att tillsammans lösa de utmaningar som ligger framför oss.

Vad ser du håller på att ske i omställningen till cirkulär ekonomi från din horisont?
Det händer mycket på EU-nivå och därför har Avfall Sverige numera en anställd på plats i Bryssel för att kunna ha direktkontakt med beslutsfattare, men även för att sprida kunskap om det framgångsrika arbetet med den svenska avfallshanteringen till andra viktiga aktörer inom området. Inom EU har Avfall Sverige varit mycket engagerade inom bland annat Ekodesignförslaget. De nordiska länderna har också tagit fram ett enhetligt skylt- och symbolsystem, kallat EUPicto, till allt från förpackningar till återvinningsstationer och återvinningscentraler. Detta tittar EU-kommissionen på nu för att skapa ett liknande system inom EU, ett arbete som bidrar till den cirkulära ekonomin och ett mer hållbart samhälle.

I juni fattade regeringen ett beslut om det nya producentansvaret för förpackningar där rollerna mellan producenterna och kommunerna tydliggörs och kommunerna fr.o.m. år 2024 tar över ansvaret för insamlingen av förpackningsavfallet och senast 2027 ska fastighetsnära insamling vara norm. Det skapar samordningsvinster och underlättar för hushållen att enklare sortera sina förpackningar.

Vad önskar du att Delegationen har uppnått de närmsta åren?
Jag ser fram emot jobba för ökad samverkan mellan offentlig och privat sektor och att tydliggöra vikten av Delegationens arbete och därmed också öka synligheten för hållbarhetsfrågor. Här vill jag bidra med min kompetens och expertis för att lyfta hur Sveriges framgång inom avfallshantering och återvinning till stor del har skett genom regleringar, som t.ex. obligatorisk avfallsplanering och deponiförbud, vilket har bidragit till kommunala och privata investeringar och ökad innovationsgrad. Detta tycker jag är en bra modell att arbeta utifrån när vi tar oss an uppgiften att skapa ett mer cirkulärt samhälle.