Expertgrupper 2020/2021

Om expertgruppens arbete

Sverige har en stor efterfrågan på olika material för anläggningsändamål, ca 100 miljoner ton per år. Vi genererar också stora mängder överskott i samband med infrastruktur och byggprojekt, ca 40-60 miljoner ton årligen. Av de material som säljs i Sverige så utgör återvunna material bara en bråkdel. Orsaken till att vi har mindre försäljning i Sverige är delvis institutionella hinder som många av våra grannländer har övervunnit genom samverkan mellan politik, tillsyn och verksamhetsutövare. Expertgruppens syfte är att belysa några av de hinder som finns och föreslå konkreta åtgärder för att övervinna dessa.

Expertgruppen för cirkulär anläggningsindustri skall:

• Föreslå konkreta förslag till förändringar av vägledning, regelverk, lagstiftning och andra styrmedel som på 1-3 år kan skapa mer hållbara materialflöden för byggmaterial i mark- och anläggningsindustrin.
• Identifiera, uppskatta och prioritera de förändringarna av vägledning, regelverk, lagstiftning och styrmedel som ger de största potentiella samhällsvinsterna avseende ekonomi, klimat, miljöskydd och resurshushållning.

Ordförande: Carl Zide
carl.zide@massbalans.com
Tel. 0707 943 609

Expertgruppens slutrapport Pdf, 1.2 MB.

Om expertgruppens arbete

Offentlig upphandling utgör ca 20 % av Sveriges BNP och har således stor påverkan hur marknaden utvecklas. Upphandlingen utgör ett kraftfullt verktyg för att ställa om vårt samhälle i cirkulär riktning.

Att byta linjära resursflöden mot cirkulära är en viktig omställning för att möta utmaningarna på klimatområdet. Idag finns ett flertal hinder för cirkulär upphandling. Det behövs mer kunskap och nya arbetssätt, nya affärsmodeller och avtal för att upphandla cirkulärt. Att upphandla med utgångspunkt från ett livscykelperspektiv är en nyckel för resurseffektivitet och att inte köpa en vara kan oftast vara det mest cirkulära vilket lyfter vikten av att förlänga livslängden på upphandlade produkter. Även regelverket kring bl.a. kemikalieinnehåll, CE - märkning och producentansvar gör det i svårt att köpa och även sälja varor begagnat.

Idag saknas även standardiserade metoder för att verifiera hur stor andel av ett material som är återvunnet. För att ställa ett krav måste det enligt upphandlingsregelverket gå att följa upp att kravet efterlevs för att det inte ska strida mot likabehandlingsprincipen.

Expertgruppen ser det som angeläget att det finns relevanta standardiserade metoder för verifiering av kemikalieinnehåll och andel återvunnet material i produkten eller råvaran.

Ordförande: Karin Peedu
karin.peedu@skr.se
Tel. 08 452 78 18

Expertgruppens slutrapport Pdf, 243.5 kB.

Om expertgruppens arbete

I en cirkulär omställning har design en ytterst viktig roll att spela – vi behöver designa om våra samhällen så cirkularitet blir en självklarhet. Med hjälp av designmetodik och designprinciper kan företag och andra aktörer få stöd att lyfta blicken, fokusera uppströms på grundproblemet samt utforma lämpliga cirkulära lösningar från ett systemperspektiv. Expertgruppens arbete fokuserar på hur designprinciper kan stötta företag att i större utsträckning tillämpa cirkulära designprinciper vid utveckling av produkter och tjänster. Trots att det finns många ramverk över designprinciper och designverktyg som kan hjälpa företag att prioritera och tillämpa principerna är det relativt få företag som idag arbetar på djupet med cirkulär design i sina utvecklingsprocesser. Det finns en mängd olika hinder som gör det svårt eller ofördelaktigt för företag att designa produkter och tjänster för en cirkulär ekonomi. Expertgruppen ämnar belysa några av de hinder som finns och föreslå konkreta styrmedel eller andra åtgärder för att främja utvecklingsprocesser grundade i cirkulära designprinciper.

Expertgruppen för cirkulära designprinciper skall:

• Föreslå ett ramverk för cirkulära designprinciper baserat på existerande ramverk, för att skapa samsyn samt etablera en gemensam terminologi.
• Sammanställa nuläge med avseende på huruvida designprinciperna används idag samt vilka styrmedel som redan finns på plats eller planeras för. Denna sammanställning kommer baseras på forskning, erfarenheter från industrin samt nuvarande policys både nationellt och på EU-nivå.
• Föreslå och prioritera konkreta åtgärder för att stötta företag och andra aktörer att applicera cirkulära designprinciper vid utveckling av produkter och tjänster för en cirkulär ekonomi.

Ordförande: Anneli Selvefors
anneli@formingfutures.se
Tel. 070 469 6967

Expertgruppens slutrapport Pdf, 1.1 MB.

Om expertgruppens arbete

Den samhällsförändring som kommer att krävas för att Sverige ska uppnå sina miljömål samt bli klimatneutralt till 2045 kommer bland annat att kräva ett minskat beroende av fossila bränslen, en grön energiomställning samt en framväxt av cirkulär ekonomi.

Det finns ett antal viktiga råvaror och komponenter (så kallade innovationskritiska material) för de nyckelteknologier som krävs för att denna förändring ska kunna äga rum. Det finns dock en rad utmaningar kopplade till användningen av dessa teknologier; geologiska förekomster, geografisk koncentration av resurser, gruvor och förädling, regelverk och marknadsstrukturer, geopolitiska faktorer, tekniska utmaningar, miljökonsekvenser, sociala och etiska frågor samt återvinningspotential runt hållbarheten sett till materialens fullständiga livscykler. Perspektivet är vitt och innefattar även så väl sociala som geopolitiska aspekter av hållbara materialflöden.

Det ökade behovet samt beroendet av dessa råvaror (huvudsakligen kritiska material så som sällsynta jordartsmetaller, nickel, kobolt, litium etc.) som utgör basen i dessa nyckelteknologier aktualiserar nödvändigheten i att också arbeta för att skapa mer cirkulära flöden för dessa råvaror. Något som kan minska de många negativa sociala konsekvenser och negativa miljökonsekvenser som härrör från utvinningen av dessa råvaror. När vi designar ett hållbart samhälle räcker det inte att enbart ha sikte på ett fossilfritt samhälle, i det hållbara samhället måste hela materialets livscykel designas så att människans negativa effekter på naturen minimeras utan att förlora vare sig tillväxt, produktivitet eller affärsnytta. Här är den cirkulära ekonomin ett effektivt verktyg för att skapa detta.

Expertgruppen för metaller skall utgå från följande frågeställningar i sitt arbete:

• Vilka metaller är viktiga som nycklar för samhällets omställning? Inom vilka tekniker, sektorer och användningsområden används dessa? Vilka är de viktiga metaller som är viktiga att synliggöra och ställa krav på i upphandling?
• Är batterier det viktigaste frågan för Sverige och är dessa lämpliga som fallstudier? Inom vilka sektorer används batterier – hur ser utvecklingen ut? Vilka metaller är viktigast? Är det främst Nickel, Kobolt och Litium? Sårbarhet för olika aktörer. Från vilka länder importeras batterier/metaller?
• Vilka krav kan man ställa runt hållbara metallflöden? Är det möjligt att koppla dessa krav till en uppförandekod (se Sveriges regioner och landstings uppförandekod för leverantörer)? Skall man ställa krav på att leverantör skall redogöra för mängd och hur man arbetar med att minska användningen av kritiska metaller?
• Återvinning – vad är möjligt att ställa krav på – vilka metaller går att återvinna? Vad återvinns idag? Och vad sker med det som inte återvinns?
• Spårbarhet - vilka krav kan man ställa på spårbarhet?
• Vilka viktiga metaller finns i Sverige? Ökad gruvdrift i Sverige kontra importberoende?

Om expertgruppens arbete

Expertgruppen producerar råd till Regeringens delegation för cirkulär ekonomi om hur Sverige som stat bör förhålla sig till mätning av cirkulär ekonomi. Mätning underlättar koordinering i samhället, så som t.ex. upphandlingar, förbättringsprocesser, innovationssatsningar och ansvarsutkrävande. Ska vi skapa en omställning mot cirkulär ekonomi behöver vi kunna mäta. Sverige bör inte använda unika mätetal eftersom svenska aktörer behöver verka i globala värdekedjor. Sverige bör vara proaktiv om vi ska vinna konkurrensfördelar respektive driva på omställning. Expertgruppens uppgift är att föreslå en balans mellan anpassning och proaktivt agerande. Vi ger råd om hur staten bör agera för att främja konkurrenskraftig cirkulär omställning i Sverige genom mätning.

Expertgruppen arbetar utifrån grundansatsen att Sverige ska följa dominerande internationella initiativ i det stora men kan strategiskt välja att gå före och försöka påverka internationella initiativ i utvalda sektorer. Mer konkret ska expertgruppen:

• Ge förslag på områden där potentialen och värdet är stort för Sverige att gå före eller försöka påverka internationella utvecklingar inom mätning av cirkulär ekonomi.
• Ge förslag på hur en implementations- och underhållsplan kan se ut för ökad mätning av cirkulär ekonomi i Sverige. Detta innefattar vilken sorts organisation som behöver göra vad samt en tidslinje för detta.

Ordförande: Marcus Linder
marcus.linder@ri.se
Tel. 070 874 51 85

Expertgruppens slutrapport Pdf, 445 kB.

Om expertgruppens arbete

Sveriges VA-organisationer arbetar i högt tempo för att i väsentlig takt stärka sin förmåga att kunna leverera hållbara, kostnadseffektiva och säkra vatten- och avloppstjänster och bidra till god samhällsplanering och klimatanpassning.

VA-organisationerna har identifierat en rad olika resurser i avloppsvattnet som kan tas tillvara i den cirkulära ekonomin för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i kris och beredskap.

Expertgruppen kommer att fokusera på hur det renade avloppsvattnet kan användas för bevattning i jordbruk och för annan bevattning i parker och områden med vattenbrist eller för användning inom industrin eller andra verksamheter som är i behov av vatten som inte fordrar dricksvattenkvalitet.

Andra områden som beskriver cirkulär ekonomi i praktiken genom branschens dagliga verksamhet är också av vikt såsom hur innehåll av kemisk energi i organiskt material kan bli biogas, avloppsvattnets innehåll av värmeenergi som kan användas till stadens fjärrvärmenät och avloppsvattnets innehåll av mull och näringsämnen som behövs i jordbruket för ett mera cirkulärt livsmedelssystem.

Branschen befinner sig i ett paradigmskifte där vi behöver bredda synen på hur VA-systemet kan vara uppbyggt och vad svenska VA-organisationer kan bidra med i ett långsiktigt hållbart och mera cirkulärt samhälle. Det finns ett antal samhällsnyttor som VA-organisationerna kan tillföra mer än vad som i dagsläget tillåts eller är möjligt. Dessa punkter är olika till sin karaktär men mynnar i slutändan ut i ändrade förutsättningar för att branschen i större skala kan arbeta för ökad cirkularitet med moderniserade system, processer och organisationer.

VA-organisationerna skapar mer samhällsnytta än enbart vattentjänster. Genom biogasproduktion, klimatanpassning och näringsåterföring bidrar vi till ett mer hållbart samhälle. VA-organisationerna både kan och vill bidra med mer lösningar på samhällets utmaningar genom att vara en aktör för ett mer cirkulärt samhälle.

Olika system och processer för att i ökad utsträckning återvinna resursen renat avloppsvatten kommer att studeras, liksom styrmedel för utveckling i denna riktning. En viktig del är uppströmsarbetet, alltså det förebyggande kemikaliearbetet samt vilken typ av omhändertagande olika avloppsflöden bör ha.

Vatten- och avloppstjänster har god status idag, men avsevärda utmaningar på lång sikt. För att trygga den långsiktiga hållbarheten behövs strategiska åtgärder, politiska beslut och omfattande investeringar. Det behövs nya pris- och affärsmodeller, ökad innovationskraft samt ökat partnerskap med andra aktörer – att verka tillsammans och genom andra. Dessa utmaningar behöver mötas om branschen fortsatt ska kunna vara en leverantör av långsiktigt hållbara vattentjänster i en cirkulär ekonomi.

Expertgruppen för Hållbar och Cirkulär VA skall:

• På ett övergripande plan beskriva de möjligheter, hinder och utmaningar VA-organisationerna ser kopplat till en ökad takt i arbetet för en ökad cirkulär ekonomi med resursen renat avloppsvatten.
• Arbeta fram gemensamma ståndpunkter för möjligheter till ökad användning av resursen renat avloppsvatten
• Arbeta fram gemensamma förslag kring ekonomiska, politiska och personella styrmedel för identifierade möjligheter och utmaningar.

Ordförande: Anders Finnson
anders.finnson@svensktvatten.se
Tel: 08-506 002 02

Expertgruppens slutrapport Pdf, 796 kB.

Om expertgruppens arbete

Expertgruppen för spårbarhet ser både övergripande och specifika behov av stärkt spårbarhet för att främja en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Stärkt spårbarhet är uppmärksammad såväl internationellt inom standardiseringsarbete som inom EU och i nationella arenor för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Det finns därmed ett brett intresse och dialog har initierats med relevanta SIP:ar.

På det övergripande planet är ett problem att det saknas ett gemensamt system och språkbruk för att skapa en god dialog och förståelse mellan aktörer inom samma bransch, mellan branscher och mellan länder. Utan detta försvåras kommunikation och överförande av data och i slutändan därmed även resurseffektiv och cirkulär hantering av resurser på ett betydande sätt.

Det finns även ett större antal specifika problem som dels skapar barriärer, dels gör att möjligheter och synergier inte nyttjas. Dessa ligger inom områdena politisk utveckling, näringslivsutveckling, målsättningar både i samhället och inom näringslivet, utveckling av lämpliga styrmedel och samverkan mellan olika aktörer.

Genom en diskussion och digital prioriteringsröstning har fem frågor identifierats som prioriterade.

Värdet av att stärka spårbarhet ligger främst i att genom återvinning och återanvändning minska negativ påverkan inom flera hållbarhetsområden, stärka lönsamhet och konkurrenskraft, främja innovationer och teknikutveckling, samt att bättre bibehålla resursernas värde och undvika ”down cycling”.

Gruppens definition av spårbarhet är: Spårbarhet innebär att efterfrågad och verifierbar information finns till varje led i värdekedjan – i detta sammanhang för att kunna cirkulera material och produkter.

I detta ligger att:

• Cirkulär ekonomi inkluderar återvinning och återanvändning samt konsumenters möjligheter till val (B2B och B2C) för att realisera detta.
• Kunna undvika kontamineringar som försämrar potentialen för resurseffektivitet och cirkularitet.
• Olika aktörer har behov av olika information/spårbarhet och för olika syften, vilket bland annat kan vara processrelaterade och kopplade till certifieringar.
• Miljö- och klimatpåverkan i värdekedjan behöver spåras och kan ge skäl för prioriterade åtgärder,
• Social påverkan kan spåras och kan ge skäl för prioriterade åtgärder,
• Värdeåtervinning (dvs. undvika downcycling) påverkar marknadsutvecklingen inom resurseffektivitet och cirkularitet och behöver därmed spåras,
• Öka möjligheterna att påverka design av produkter med resurser bestående av återanvändbara komponenter och återvunnet material kan öka om information finns tillgänglig om att vissa utpekade problematiska ämnen inte finns i olika resurser.
• Ökad kunskap om resurs- och materialflöden är viktigt för olika syften som att etablera mål, följa utveckling och att kunna konsekvensanalysera styrmedel inom området.

Ordförande: Peter Stigson
peter@stigsonpartners.com
Tel: 070-601 09 49

Expertgruppens slutrapport Pdf, 427.3 kB.

Om expertgruppens arbete

Producentansvar, eller egentligen det lagreglerade förlängda ekonomiska producentansvaret, har funnits i svenska regelverk sedan 25 år och för ett antal utpekade varugrupper såsom förpackningar, returpapper, elektronik, däck osv. Inom ramen för EUs direktiv finns ett antal liknande producentansvar som således speglas i svensk rätt.

Nationella producentansvar förekommer i ett stort antal länder inom såväl EU, OECD m.fl. Det har förekommit försök i Sverige med frivilligt producentansvar. För närvarande utreds i Sverige ett möjligt nytt producentansvar för textil som en del av januariöverenskommelsen och dess genomförande.

Samtidigt pågår arbete och debatt om den reella effekten av nuvarande producentansvar. Expertgruppen ser ett behov av att till delegationen för cirkulär ekonomi på ett principiellt plan belysa producentansvar som styrmedel, dess styrkor och svagheter och framförallt i relation till Sveriges strävan efter cirkulär ekonomi.

Expertgruppen kommer bland annat försöka svara på frågor som hur vi får till en förbättring av det befintliga producentansvaret så att det rimmar väl med cirkulära processer? Vad är det nuvarande producentansvarets fördelar och nackdelar? Och finns fler styrmedel som skulle ge ökad cirkulär effekt i producentansvaren?

Expertgruppen med fokus på producentansvar skall:

• I första hand utgå från vad som i närtid är möjligt att genomföra ekonomiskt och juridisk då brådskar att uppnå effekt i form av ökad cirkularitet, men också reflektera över vad som krävs för mer långsiktiga förändringar även om dessa exempelvis kräver förändrat juridiskt ramverk
• Fokusera på producentansvaret generellt. Arbetet kommer att innehålla ett resonemang kring producentansvaret som styrmedel, dess fördelar och nackdelar. Och utifrån denna diskussion föreslå vad som kan genomföras i form utav förbättringar.
• Identifiera frågor som kan drivas vidare i form utav statliga offentliga utredningar, uppdrag till myndigheter eller annat sätt som expertgruppen bedömer lämpligt. I detta arbete bör dubbelarbete undvikas exempelvis vad gäller pågående uppdrag vid Naturvårdsverket
• Identifiera pågående arbete inom forskningen med bäring på frågeställningarna inom expertgruppen.
• Identifiera vad som är möjligt på den svenska marknaden.
• Identifiera vad Sverige bör driva vidare på EU-nivå. Detta då EUs inre marknad och konkurrenslagstiftningen är väsentlig för möjligheten att ställa krav på produkter och tjänster i Sverige. Det finns också strategier på väg att tas fram inom EU-systemet som är väsentligt att Sverige påverkar.

Ordförande: Birgitta Losman
birgitta.losman@hb.se
Tel: 070 100 0461

Expertgruppen utökat producentansvar Pdf, 313.1 kB.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sverige klimatpåverkan. Sektorn präglas av långa genomförandetider där byggprojekt tar ett flertal år från idé till förverkligande. Bygg- och anläggningsprojekt är komplexa, har lång livslängd, utgör stora investeringar och omgärdas av relativt mycket regelverk varför förändringstakten är naturligt långsamt. För att nå cirkularitet och klimatneutralitet behövs dock snabba förändringar i många led och delar av värdekedjan. Förändringar, nya arbetssätt och metoder behöver på kort tid testas, bli ekonomiskt tillgängliga och kunna få genomslagskraft och skalas upp på bred skala för att miljö- och klimatmål ska kunna nås.

Expertgruppen för cirkulärt byggande utgår från arbetet inom ramen för cirkulärt byggande inom klimatneutral bygg- och anläggningssektor LFM30. LFM30 är ett lokalt initiativ för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030.

Expertgruppen för cirkulärt byggande ska bland annat beskriva de möjligheter, hinder och utmaningar de LFM30-ansluta aktörerna upplever i arbetet med att förverkliga LFM30s mål genom åtgärder inom cirkularitet, samt identifiera förslag kring ekonomiska, politiska och personella styrmedel för identifierade möjligheter och utmaningar.

Läs mer om LFM30-arbetet här: https://lfm30.se/ Länk till annan webbplats.

Ordförande: Jenny Homquist
jenny.holmquist@mkfastighet.se
Tel. 040-31 34 06

Expertgruppens delrapport Pdf, 215 kB.