Bärkassens miljöpåverkan i fokus men vad vi stoppar i den är viktigare

Skatten på bärkassar har fyllt fem månader. Både innan och efter att den infördes har den kritiserats. Naturvårdsverkets samordnare, Åsa Stenmarck, menar att det vi väljer att stoppa i påsen har större påverkan på miljön än själva bärkassen.

Åsa Stenmarck arbetar med samordningen för en hållbar plastanvändning på Naturvårdsverket. Hon påminner om EU:s plastpåsedirektiv som ska efterlevas, även om just plastbärkassar kanske inte är det största problemet i just Sverige. 2019 använde varje medborgare i EU:s medlemsstater 74 plastbärkassar per person och år. EU:s mål är att den siffran ska ned till 40 kassar till år 2025.

Hon håller med kritikerna om att miljönyttan av den minskade försäljningen av plastbärkassar i Sverige till stor del äts upp av att fler väljer kassar av papper och plastkassar på rulle.

-Men kassarna på rulle är oftast tunna och det går inte åt lika mycket plast att tillverka dem. De har på så sätt ett lägre miljöavtryck, menar hon.

Hon vill uppmärksamma oss på det vi fyller plastbärkassarna med. Till exempel har vår artonde t-shirt av bomull gjort stora avtryck på miljön medan den har tillverkats.

-Eller om vi köper åtta apelsiner och bara äter sex av dem och slänger resten och orsakar matsvinn. Påsarna är en enkel fråga och därför är den lätt att fokusera på istället för att prata om vår övriga konsumtion, menar Åsa Stenmarck.